Robert Damberg

Sommarplanerna börjar ta form. Efter en totalt blank kalender efter kongressen börjar det nu smått fyllas upp med resande och aktiviteter. Det blir mycket softande och mycket kroppsarbete i en perfekt kombination.

Efter kongressen drar vi hem till Östergötland, hänger där ett par veckor, är sen hemma i Uppsala nån vecka innan det blir två sköna veckor på stugan i Finland. Sen är det nån vecka till med laddning inför skolan, som drar igång vid den 1:a september (tror jag). Känns alldeles utmärkt faktiskt!

Vill man hänga nåt i sommar ser mitt schema ut ungefär såhär:

27 Almedalsveckan
28 Kongress
29-30 Östergötland
31 Uppsala
32-33 Finland
34-35 Uppsala

For att fa lite sol pa oss den har resan akte vi idag till badstallet ”Sunway Lagoon”, KL:s motsvarighet till Skara sommarland. Totalt har jag kanske 6-7 soltimmar pa hela resan so far, sa forvanta er ingen pepparkakskille nar jag kommer hem. Man solar inte sa mycket nar man ar pa konferens hela dagarna, och sen konferensen tog slut och semestern tog vid har det inte varit sa mkt sol, utan mer regn.

Men idag hade vi allafall tur med vadret, nar vi tog lokalbussen fran centrum ut till nojesparken. Solen sken fram tills vi kakade lunch, sen var det smamolnigt fram tills vi var pa vag ut ur parken da himlen oppnade sig (det marks att det ar regnsasong nar det regnar kan man saga…)

Det var annorlunda att bada har, det var inte som hemma att alla rantade runt i bikini och badbyxor. Istallet var det manga, ja de flesta, som tackte ratt stora delar av kroppen. Bade kvinnor som badade i sloja och klader som tackte hela kroppen till manga som badade i typ badbyxor och langarmade trojor. Inte sa konstigt egentligen kanske, har ar det ju fint att vara vit, och inte att vara brun…

Det ar overlag haftigt att vara i ett sa mangkulturellt land som Malaysia. Ingen folkgrupp dominerar, utan har lever Muslimer, Hinduer, Sikher och Kristna sida vid sida. Det marktes pa alla olika klader i Sunway lagoon, det marks i de olika kvarteren pa gatan och pa folket masn moter. Det ar haftigt! Idag borjade vi pa bussen fundera over hur man loste en san sak som skollov? Man kan ju inte vara ledig pa allas helgdagar, och det gar ju inte riktigt att gora som i Sverige och valja den storsta eftersom flera ar sa stora. Kanske gor man som en pott med lediga dagar man far plocka av, skulle det vara gorbart? Kanske nat att undersoka imorgon, da satsar vi pa att besoka ett Hindutempel!

Nu är det tredje morgonen i rad jag vaknar klockan 6 av nån UNF:ig dröm och inte kan somna om. Jag ska nog inte dra för stora växlar på det, imorse hade jag sovit 7 timmar när jag vaknade, och det är ju tillräckligt.

Imorse drömde jag om att Fredrik Reinfeldt var nyhetsuppläsare i Rapport och stakade sig konstant. I slutet av programmet presenterade han ett inslag från Norge, där de slagit upp Juventes folkölskontroller skitstort och stal det mediautrymme som jag hade tänkt vi skulle ta. Dessutom bestod hela inslaget av att Andreas Marienborg och Martin Lövlien satt i en bil och petade sig i näsan. Inte mycket till mardröm, men jag vaknade genomsvettig. Kanske kan bero på att vi lagt i vintertäcket för tidigt iofs, för så rädd är jag inte för norrmän som petar i näsan..

Ibland, rätt ofta, vill jag klona mig. Just nu känner jag för att hänga här i hammocken hos mamma och pappa, mysa i sommarstugan i Finland, klubba beslut på Activekongress och softa runt på Pride på samma gång.

Jag har aldrig varit på ett Pride (en, ett?) eftersom det alltid krockar med sommarläger och europeiska kongresser. Nästa år?!

Blir en lång följetong om FRA här, men det får blir så. Jag läser och läser på bloggar och internettidingar om förslaget, fortsättning och förföljandet av de ledamöter (läs: Federley och Annie Johansson) som får stå mest i skottlinjen för svekdebatten. Var nyss inne på Federleys blogg och skummade den svidande, enhetliga kritik han får av många som säger sig ha röstat på honom. Den är varken snäll eller nådig.

Två saker slår mig i detta, en fråga och ett konstaterande.

1. Jag funderar över hur pålästa folk är i frågan? Hur många har läst lagförslaget egentligen, och hur bra koll har man på de förändringar som föreslås? Jag har det inte, och jag tror inte så många andra har det heller. Man förutsätter bara att de förändringar som skrivits in är för att krydda och göra förslaget mer lättsmält (med all rätt, jag är tveksam till att man på 12 timmar kan göra så vansinnigt mycket förbättringar). Men ändå, hur mycket är den här hetsjakten en sorts masspsykos?

2. Bloggosfären är verkligen en medial maktfaktor numera. Bloggar citeras i media, Reinfeldt får frågor om hur bloggvärlden har påverkat frågan etc. etc. Kul att folket fått ett eget vapen i den mediala maktkampen.

Men nu ska jag skita i FRA ett tag, och ladda för MATCHEN! Jag tror på 2-1 till Sverige, Ljungberg eller Svensson gör sista målet.

Så visar det sig att den återremiss av FRA-förslaget som triumferande visades upp av de liberala ledamöterna i kammaren igår inte var nåt annat än en blindgångare.

Jag trodde att en återremiss innebar en ordentlig omarbetning och en ny omröstning i kammaren igår. Istället skjuter man på det en halv dag, pudrar på lite florsocker och sätter dit en marsipanros och hoppas att folk ska se det som en fin liten prinsesstårta istället för den bajsmacka för integriteten som förslaget innebär.

Igår blev jag impad av Federley och Annie Johansson för att de lyckats återremittera förslaget, nu inser jag att de bara förde mig och andra väljare bakom ljuset, för inte tusan är 12 timmar en återremiss värd namnet.

Hoppas protesterna vid riksdagen fortsätter, kanske ska jag ansluta själv senare i eftermiddag efter att kansligörat är klart.

Se på faan, det verkar bli återremiss av FRA! Folkviljan vann över envisheten och de styvnackade alliansgänget som måste visa sig enade. Tummen upp för att de faktiskt kan ändra sig, så ska politik vara!

Pluspoäng till Annie Johansson för hennes klara anförande, i’m impressed.

Jag vet, jag är lite politiknördig, men rätt nöjd med det. Jag sitter och mailar och har i bakgrunden på Riksdagens debatt om FRA-förslaget. Det hackar en del, jag skulle gissa att de har rekordmånga tittare.

Jag har inte kommenterat förslaget tidigare, och har inte satt mig in i detaljerna. Men det jag spontant känner och utläser av förslaget och de starka reaktionerna runt om i bloggar och media gör att det för mig är obegripligt att man väljer att gå vidare med förslaget. Det måste finnas gränser med den personliga integriteten, och hur terrorhotat är lilla Sverige på en skala egentligen?

Nu lyssnar jag på Federleys tal i frågan. Jag tänker inte anklaga honom för hyckleri eller nåt annat okvädingsord som så många andra bloggar, utan konstaterar kort att han försvarar sig bra i den rävsax han nu sitter i. Men oj, oj, oj så många politiska poäng och så mycket trovärdighet som han, Annie Johansson och andra liberala debattörer i debatten kommer tappa, med all rätt. Jag gillar frihet, och därmed verkligen inte den ofrihet som FRA-förslaget leder till. Svagt av de som kallar sig liberala!

Det mörks att det är fint väder, sommarlov och fotbolls-EM. Det visar sig inte minst på besökssiffrorna, som är nästan halverade mot vad de brukar vara här i blogggen. Det är väl ändå ett sundhetstecken, att folk njuter av vädret istället för att trycka framför datorn?

Igår eftermiddag så hängde jag på årsmötet för Röda korset och Röds Korsets ungdomsförbund, som höll till i Uppsala Konsert&kongress.

Det är roligt att vara på ett årsmöte för ett annat förbund än ens eget, där man inte är så engagerad och uppe i diskussionerna som på en UNF-kongress. man kan kika lite mer objektivt och uppskatta goda argument på ett helt annat sätt än när man brinner för frågorna. Det är lite som att kolla på fotboll när inte Sverige spelar. man kan uppskatta matchen för det goda spelet istället för att det ska gå åt rätt håll.